﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3204
Titel Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor. Information och råd
Titel.kortform Riskbedömning av förorenade områden
Titel.dokumentnr SGI Publikation 20
Titel.överordnad
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe Ordlista, Bilaga 4
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod 
Utgivare.1.urspr.organisation Statens geotekniska institut, SGI
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE detaljerad stabilitetsutredning
svFK För att bedöma stabiliteten för ett område utförs utredningsarbetet oftast stegvis, där första steget är en översiktlig nivå för att sedan gå vidare med en högre detaljeringsnivå. Vid en detaljerad utredning genomförs -- i sektioner som vid en översiktlig utredning visar sig ha låg säkerhet mot skred eller ras -- fält- och laboratorieundersökningar i sådan omfattning att en slänts tekniska egenskaper kan bestämmas, om än med viss osäkerhet. Utredningen ska innefatta stabilitetsberäkningar. Mer detaljerad beskrivning av vad utredningen bör innehålla för finkorniga jordar ges i Skredkommissionens Rapport 3:95 och för grovkorniga jordar i SGI Rapport 68.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE dränerad analys
svDF stabilitetsberäkning för långvariga belastningsfall i täta finkorniga jordar samt alla belastningsfall i grovkorniga jordar (vattnet hinner dräneras ut ur jorden)
RF Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skredkommissionen, Rapport 3:95, Linköping 1995.

svTE erosionsförhållanden
svFK Beskriver om det finns pågående stranderosion.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE erosionsförutsättningar
svFK Innebär att jordarterna har klassificerats utifrån om de har bedömts vara erosionskänsliga eller inte.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE Eurocode
svFK Eurokoder är samlingsnamnet på europagemensamma dimensioneringsregler för bärverk. (SIS definition http://www.sis.se/byggnadsmaterialoch-byggnader/byggnadsindustrin/konstruktionsaspekter/ss-en-1997-120051)

svTE fara
svDF farlig företeelse, ämne, mänsklig aktivitet eller ett tillstånd som kan orsaka förlust av liv, skada eller andra hälsoeffekter, skador på egendom, påverka försörjningsmöjligheten, eller som kan orsaka sociala och ekonomiska störningar eller orsaka miljöskador.
RF UNISDR Terminology on Disaster Risk Reducition, UNISDR 2009.

svTE finkornig jord
svDF jordar med en kornstorlek mindre än 0,063 mm, dvs. lera och silt samt finkornig morän
svAN Dessa jordar är täta och kan hålla mycket vatten.

svTE fördjupad stabilitetsutredning
SA finkorniga jordarter
svFK Om även en detaljerad utredning visar att stabilitetsförhållandena inte är tillfredsställande är nästa steg att utföra en fördjupad utredning, för att kunna ta ställning till om förstärkningsåtgärder behövs eller inte. Fält- och laboratorieundersökningar utförs mer detaljerat så att släntens tekniska egenskaper kan bestämmas i detalj. Mer detaljerad beskrivning av vad utredningen bör innehålla ges i Skredkommissionens Rapport 3:95.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE förorenat område
svDF ett relativt väl avgränsat område (mark- eller vattenområde, byggnader och anläggningar) där en eller flera föroreningar förekommer
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE förutsättning för skred
svFK För att skred ska kunna inträffa krävs att jorden består av lera och/eller silt och att marklutningen är tillräckligt stor. Dessa naturliga förutsättningar (med givna tröskelvärden) gör att skred kan uppstå mer eller mindre spontant, men inte nödvändigtvis.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE grovkornig jord
svDF jord med större kornstorlek än 0,063 mm, dvs. sand, grus, sten och grovkornig morän
svAN Dessa jordar är ”öppna” (permeabla) jordar där vattnet lätt dräneras ut.

svTE identifiering
SA av förorenat område
svFK Inom vissa fastställda branscher har inte de potentiellt förorenade områdena fullt ut MIFO-inventerats. De har istället endast identifierats och generellt branschklassats Ett objekt anses identifierat när uppgifter om bransch, fastighetsbeteckning och koordinater fastställts. Om möjligt anges även verksamhetstid och storlek på verksamheten.
RF Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

svTE inventering
SA av förorenat område
svFK Inventering av potentiellt förorenade områden utförs enligt en metodik för inventering (MIFO). Inventeringen resulterar i riskklassning av områdena.
RF Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

svTE klimatförändring
svDF förändring i tillståndet för klimatet som kan identifieras av förändringar i medelvärdet och/eller variabilitet av dess egenskaper och som kvarstår under en längre tid, vanligtvis decennier eller längre (8)

svTE kombinerad analys
svFK Kombinerad analys innebär att säkerhetsfaktorn för dränerad respektive odränerad analys beräknas för varje del av en analyserad glidyta (”tänkbart” skred) och därefter väljs den lägsta av dessa för varje del av glidytan för att få fram en lägsta ”möjliga” säkerhetsfaktor för hela glidytan
RF Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skredkommissionen, Rapport 3:95, Linköping 1995.

svTE MIFO
svFK Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden. Metodiken används för riskklassning.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE mätbara åtgärdsmål
svDF utveckling av de övergripande åtgärdsmålen till kvantifierbara mål
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svAN Utgör underlag för formulering av åtgärdskrav.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE naturolycka
svDF naturlig process eller företeelse som kan orsaka förlust av liv, skada eller andra hälsoeffekter, skador på egendom, påverka försörjningsmöjligheten, eller som kan orsaka sociala och ekonomiska störningar eller orsaka miljöskador
RF UNISDR Terminology on Disaster Risk Reducition, UNISDR 2009.

svTE odränerad analys
svDF stabilitetsberäkning för kortvariga belastningsfall i täta finkorniga jordar (vattnet hinner inte dräneras ut ur jorden)
RF Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skredkommissionen, Rapport 3:95, Linköping 1995.
svAN Eej aktuellt för grovkorniga jordar.
RF Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Skredkommissionen, Rapport 3:95, Linköping 1995.

svTE partialkoefficientmetoden
svFK Partialkoefficientmetoden innebär att partialkoefficenter används för att korrigera värdet på materialparametrar. Detta för att avspegla osäkerheten i bestämning av materialparametern liksom betydelse av materialparametern i aktuellt belastningsfall. Om partialkoefficientmetoden används innebär oftast säkerhetsfaktorn 1,0 att slänten kan anses tillräckligt stabil.

svTE RCP
svSYTE RCP-scenario
svFK RCP är scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden och utgår från nivåer av antropogen strålningsdrivning, uttryckt som watt per kvadratmeter. RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100, dvs. 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m&#x00B2;.
enTE representative concentration pathways
enSYTE RCP

svTE risk
svDF kombination av sannolikheten för en händelse och dess negativa konsekvenser
RF UNISDR Terminology on Disaster Risk Reducition, UNISDR 2009.

svTE riskbedömning
SA av förorenat område
svDF process som används för att identifiera och kvantitativt eller kvalitativt ta ställning till de risker med avseende på människors hälsa, miljön eller naturresurser som ett förorenat område kan ge upphov till
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svAN Utgör underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE riskklassning
SA av förorenat område
svDF översiktlig form av riskbedömning som görs i samband med inventering enligt MIFO
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svRETE MIFO
svAN Vid inventeringen riskklassas ett potentiellt förorenat område utifrån en fyragradig skala. Riskklassningen är ett hjälpmedel som är tänkt att ligga till grund för prioriteringar och beslut om eventuella vidare undersökningar.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE riskvärdering
SA av förorenat område
svDF jämförelse av lämpliga åtgärdsalternativ för ett enskilt efterbehandlingsobjekt där önskvärd riskreducering ställs mot tekniska och ekonomiska möjligheter samt allmänna och enskilda intressen
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svAN Utgör underlag för slutligt val av åtgärder.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE sannolikhet för skred
svFK Osäkerheten i bestämningen av i stabilitetsberäkningens ingående materialparametrar samt beräkningsmetod och säkerhetsfaktor ligger till grund för att ta fram sannolikheten för skred.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE skjuvhållfasthet
svFK Jordens inre ”styrka”. Hållfasthet mot kraft som ger skjuvning (deformation utan volymändring). Skjuvhållfastheten i jord beror i huvudsak på friktionskrafter. Även cementering och andra bindningskrafter kan förekomma.
RF Jords egenskaper, Statens geotekniska institut, SGI Information 1, Linköping 2008.

svTE skredrisk
svDF kombination av sannolikheten för skred och de negativa konsekvenserna av en sådan händelse
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015

svTE skyddsobjekt
svDF människor, djur, växter, naturresurser, områden eller ekosystem som man önskar skydda mot skadliga effekter
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE slamström
svDF flytande massa av vatten och jord som rör sig nedför en bäckravin eller en brant sluttning
svAN De uppstår i samband med intensiva nederbördstillfällen och är vanliga i fjällen men förekommer även i övriga landet. Då jordmassorna är tunga blir slamströmmens rörelseenergi hög och den kan därför orsaka kraftig erosion och stora skador.
RF Statens geotekniska institut, www.swedgeo.se

svTE spridningsvägar
svDF olika transportvägar som gör att en förorening kan spridas från en föroreningskälla så att skyddsobjekt (t.ex. människa, markmiljö, yt- och grundvatten) exponeras så att en negativ effekt kan uppstå

svTE sårbarhet
svDF egenskaper och förhållanden i ett samhälle, ett system eller en tillgång som gör dessa känsliga för skadliga effekter av en fara
RF UNISDR Terminology on Disaster Risk Reducition, UNISDR 2009.

svTE säkerhetsfaktor
svFK Säkerhet mot ras och skred, även kallad stabilitet, uttrycks vanligen som förhållandet mellan de mothållande och pådrivande krafterna i en slänt. Detta förhållande kallas säkerhetsfaktor. Vilken säkerhetsfaktor som är acceptabel beror på hur man tänker använda marken och hur stora osäkerheter man har i bestämningen av materialparametrar till stabilitetsberäkningen.
RF Statens geotekniska institut, www.swedgeo.se

svTE totalsäkerhetsmetoden
svFK Totalsäkerhetsmetoden innebär att säkerhetsfaktorn beräknas utifrån karakteristiska värden på materialparametrarna i en stabilitetsberäkning. Om totalsäkerhetsmetoden används innebär säkerhetsfaktorn 1 att slänten precis är i jämvikt, varför högre värden krävs för att slänten ska anses stabil.

svTE åtgärdskrav
svDF precisering i mätbara och kalkylerbara termer som ställs på efterbehandlingsåtgärder för att säkerställa att åtgärdsmålen blir uppfyllda
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE åtgärdsutredning
SA av förorenat område
svDF utredning som belyser lämpliga åtgärdsalternativ för ett efterbehandlingsobjekt och alternativens respektive konsekvenser i form av riskreduktion, kostnader och andra relevanta aspekter
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svAN Utgör underlag för riskvärdering.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE övergripande åtgärdsmål
svDF det övergripande syftet eller syftena med en efterbehandlingsåtgärd
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.
svAN Utgör underlag för riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering.
RF Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Naturvårdsverket, Rapport 5978, Stockholm 2009.

svTE översiktlig stabilitetskartering
svFK Att översiktligt kartlägga markens stabilitetsförhållanden och identifiera områden som har låga säkerhetsfaktorer inom bebyggda områden. Detta innebär att identifiera områden som inte är tillräckligt stabila för aktuellt markutnyttjande. Arbetet utförs i samråd med respektive kommun.
RF Kartunderlag om ras, skred och erosion. Statens geotekniska institut, SGI, Vägledning 1, Linköping 2015
